lördag 17 januari 2009

Första Salsaträningen 2oo9!

Jag och Vanja har flyttats upp ett snäpp i Salsagrupperna, så här om dagen när vi skulle på vår första Salsaträning 2009 fick vi börja i en grupp med äldre, duktigare samt större dansare.
Och det syntes.
När vi kom in i danslokalen stod det ett gäng tjejer och killar lutade mot väggen. Killarna såg ut att vara minst 14 år (nästan alla) och var långa som flaggstänger nästan hela bunten. Tjejerna såg ut som proffisionella fotomodeller med långt hår och putande läppar.
- Det kanske är... fel grupp...? Pep Vanja till mig.
- Kanske det...
Då klev en tjej fram till oss, hon såg ut att vara runt 14 år. Kanske äldre. Hon var aningen kraftig men endå inte tjock och log ett varmt leende mot oss nykomlingar. Hennes bruna, halvkorta hår var utsläppt men luggen hade hon sattit upp med ett hårspänne i pannan.
- Hej! Kvittrade tjejen. Vad heter ni?
- Vanja, svarade min bästis lågmält.
- Della, log jag.
- Snygga namn! Jag heter Anna. Hon därborta är Nelly, där har ni Oscar och han i de svarta mjukisbyxorna är Erik...
Anna föste fram oss och presenterade alla gruppmedlemmarna. De flesta tjejer och killar nickade bara högfärdigt, de enda som fick mig och Vanja att känna oss välkomna var Annas två kompisar. De hette Michaela och Gabrielle och log stort när Anna presenterade oss.
Anja, som vanligtvis är väldigt blyg började för ovanlighetens skull diskutera med Gabrielle om något som hade med Titanic att göra. Anna gjorde en fläta på Michaela, så eftersom alla var upptagna med sitt märkte ingen att jag stelnade till.
Jag såg honom!
Prins Cha-Cha!!!!!
Med skräckblandad förtjusning såg jag hur han stod i ena hörnet av lokalen och snackade med några andra killar i hans ålder. Guuh vad pinsamt! Han hade säkert inte glömt att jag var Salsatjejen som inte pallade en enkel piruett! (Fast egentligen klarar jag både enkel, dubbel och nästan trippel)
Då klev Mia in i gympasalen och jag kunde slita blicken från Prinsen. Mia höll ett upprop och förklarade sedan att vi inte skulle ha permanenta partners idag.
Typ då nästan dog jag, eftersom jag förstod att jag skulle få dansa med Prins Cha-Cha. På ett sätt var jag överlycklig; klart jag vill dansa med en så snygg kille! Fast samtidigt... Jag har ju skämt ut mig inför resten av mitt liv...
Efter att min hjärna jobbat på högvarv i cirka tre minuter hade jag hux och flux fått en dansparter. Han såg ut att vara runt 13-14, hade en ful T-shirt och dansade som vem som helst. Eftersom jag vägrade titta honom i ögonen (vissa killar kan inbilla sig att man verkligen gillar dem då) stirrade jag stint på trycket på hans T-shirt.

ICA
- Alltid en bra affär!
ä

(En reklamT-shirt! Hittade han inget snyggare i garderoben?!)
Mia gick igenom några medelsvåra steg och vi härmade henne. Som vanligt.
När vi bytt partner tre gånger förstod jag att jag nästa gång skulle dansa med Prins Cha-Cha.
Ett tag senare stoppade Mia musiken med orden:
- Nu kan alla hitta en ny partner! Välj någon ni inte dansat med tidigare denna lektion!
Jag såg hur Prinsen tittade sig omkring efter en lämplig tjej. Eftersom jag (av någon anledning) tittade honom i ögonen mötte han min blick och nickade igenkännande mot mig. Mitt hjärta slog en volt (eller kanske gjorde en piruett?!) när jag såg hur snyggingen styrde sina steg mot mig. Några snobbiga äldre (och sötare) tjejer stirrade förvånat och viskade oförstående om killens val av partner.
Jag gav tjejerna en förolämpad blick (som de självklart inte brydde sig om).
- Och nu ska alla flickor göra en piruett efter det åttonde steget! Ropade Mia.
Självklart!
När Prinsen var framme hos mig och såg min plågade min viskade han:
- Ta det bara lugnt. Det gör inget om du ramlar.
Jag rodnade ända ut i fingertopparna.
Den latinamerikanska musiken började strömma ut ur högtalarna och Prins Cha-Cha tog tag om min midja. Efter några minuter började vi (tja, alla) dansa de väl inövade stegen. Till slut skulle vi utföra piruetten: han tog han tag om min hand och snurrade mig...

Och undrar du såklart hur det gick! xD

Hiihi, Ofc, och här kommer svaret:
Det fungerade! :D
Prins Cha-Cha tog det extra försiktigt i piruetten (naawh, han är så gullig) och jag lyckades avsluta den perfekt! :D
Ett tag senare, någon minut efter att träningen avslutats
- Grattis Della, du klarade piruetten!
Vanja var överlycklig när hon kramade om mig. Jag skrattade lättat.
- Men.. Frågade du Prins Cha-Cha vad han hette?
Jag stelnade till.
- DELLA! Du är omöjlig! Suckade Vanja och gav mig en vänskaplig knuff. Jaja, han kanske kommer på nästa Salsaträning och då kan du ju fråga...
Det där sista hörde Anna.
- Snyggingen? Flikade hon in. Mia sa att han bara skulle prova på idag...
- Nej! Tjöt jag förtvivlat. Och du, Anna, vet inte vad han heter?
- Nope. Men spring efter honom och fråga vettja, han är nog på väg till busshållsplatsen nu.
Jag rusade ut ur lokalen och galopperade mot hållplatsen. Mycket riktigt såg jag honom stå där. Men precis när jag skulle hugga tag i honom kom hans buss och han klev på. Jag svor inom mig och gick (utan att tänka) på samma buss som honom. Jag skulle ju inte ens ta bussen, Vanjas mamma skulle köra hem oss idag!!

Sorry, just nu kan jag inte fortsätta att skriva eftersom mamma behöver datan (räkningar ska betalas), men jag fortsätter att skriva efter det eller nån annan dag!
Herrå! < 3

1 kommentar:

  1. Hejhej!
    OMG du skriver jättebra! Gud vad jag blev frustrerad när du inte frågade om hans namn. Men hur gick det på bussresan då?

    POK! <3

    SvaraRadera